myownbieberstories

"Du kände Liz va?" Jag rycker till av att den rödhåriga tjejen hänger över min axel och läser det jag skriver. Jag trycker mobilen mot bröstet.

"Sorry" Hon tar upp händerna som att visa att hon ger sig.

"Jag kände henne också. Min syssling."

---

"Ja, jag vet vem du är. Liz har snackat om dig, mycket. Visa foton, du vet hur hon är."

Jag nickar.

"Så jag såg dig, såg hur förtvivlad du var och följde efter dig."

Denna tjej är ju inte ens lik Liz, fast så nära släkt är dom ju inte. Det enda jag vet är att hon heter Sasha.

"Är du Sasha?" Frågar jag svagt.

"Japp, jajemän. Du tror verkligen hon kommer tillbaka, eller hur?"

Jag nickar ynklig. Det är väl klart jag tror det. Hon är ju min bästavän! Hon skulle aldrig sluta hoppas om det var jag som var i hennes situation. Aldrig att jag sviker henne! Aldrig! Det har jag lovat mig själv ända sedan hon försvann. Allt är mitt fel... Mitt fel...

"Vet du vad som hände henne? För då skulle du aldrig prata med mig!" Jag börjar skaka och känner hur tårarna är nära. Jag har hållt allt detta inom mig, ända sedan hon.... försvann.

För att byta ämne, efetrsom jag tycket det blev lite awkward-moment säger jag:

" Vet du vart vi ska?" Sasha ser ut som ett frågetecken.

"Jo asså, efter aulan, jag hörde inte vart man skulle samlas, eller något." Hon lyser upp.

"Åhh, jaha. Man ska till klassrummen men eftersom du inte vet vart ditt är kan du gå till expeditionen."

"Oki" Sedan lämnar hon rummet, efter att jag fått en liten kram.

Expeditionen hittade jag lätt, eftersom den låg vid entrén. Entrén är som ett litet glasrum med en massa lådor, mappar och skrivare. På ett skrivbord vid en öppen lucka, sitter en tant med grått hår och glasögon. Hon ler snällt mot mig.

"Hej där! Vad kan jag göra för dig?" Hon ler väldigt vänligt och jag känner mig inte lika nervös längre för denna dag.

"Hej! Jo, jag har kommit bort mig och är ny här. jag undrar bara vart jag ska."

Hon ler mot mig och jag ser att det står 'Greta' på hennes bröstficka.

"Vad heter din klass?"

Jag berättar och hon vägleder mig till rum 319.

Utanför dörren till 319 står jag, med ett hårt bankade hjärta. Ska jag knacka på? Bara gå in och sätta mig? Åhh vad frustrerande. jag tittar mig runtomkring och hittar en klocka på vägen. Hjälp, hon är redan 10:35!

Jag tar mod till mig och knackar lätt på dörren, och öppnar. Det jag möter är en klass som stirrar på mig, samt läraren.

"Öhh, hej" Kläcker jag ur mig.

"Hej, jag förmodar att du är Rose-Marie Jackson?" Svarar hon strängt. Jag nickar.

"Bra, sätt dig där" Hon pekar på en plats längst fram "Och jag berättar för dig efter skolan, eftersom vi slutar om" Hon tittar på sin klocka " 25 minuter"

Åhh, toppen, jag får stanna kvar efter skolan! Tyst går jag till min plats. Det är en och en bord så jag behöver inte hälsa på någon eller något.

Ett sudd flyger förbi mitt synfält och jag anar att det är menat mot mig. Jag kastar huvudet bakåt och ser en tjej som ler mot mig. Hon har långt, brunt vågigt hår, räda läppar och en snygg outfit bestående av en snygg virkad klänning. Jag tror den var virkad iallafall. Till det har hon ett silvright armband och en snygg, blå ring. Hon kastar en liten vit boll till mig. Jag fångar den och vecklar upp den. Det är ett papper där det står skrivet med snygg handstil.

Jag ler stort mot henne och hör smattrande fotsteg åt mitt håll.

Shit. Men fröken går förbi mig och går tillbaka till katedern och hon säger att det är slut för dagen.

Jag stannar bara någon halvtimma, hon berättar allt om vad som sades och massa annat. ja, sånt man får reda på när man börjar ny skola!

Efter det gick jag hem, väl där hemma började jag öva inför en ny cover, jag övar hela dagen. För att det skulle låta bra. Och med ett belåtet leende går jag och lägger mig på kvällen. Efter min första dag i en ny skola.

---

Så, kanske inte så lång som jag ville, men jag har huvudvärk, så ja!

xxEllen

---