Imorn!
Hej, som ni säkert märkt så skriver jag kapitlen rätt sent på kvällen. och jag har börjat på ett, men orkar inte avsluta detta. Dock för att jag är yr och mår sådär, och för att jag är trött. Men imorn får ni, och den blir nog lång, tror jag! :D
xxEllen
Look After You- Chapter 3!
"Du kände Liz va?" Jag rycker till av att den rödhåriga tjejen hänger över min axel och läser det jag skriver. Jag trycker mobilen mot bröstet.
"Sorry" Hon tar upp händerna som att visa att hon ger sig.
"Jag kände henne också. Min syssling."
Skojar hon eller? Är det Sasha? Som Liz snackat om. Jag känner hur min mun gapar.
"Ja, jag vet vem du är. Liz har snackat om dig, mycket. Visa foton, du vet hur hon är."
Jag nickar.
"Så jag såg dig, såg hur förtvivlad du var och följde efter dig."
Denna tjej är ju inte ens lik Liz, fast så nära släkt är dom ju inte. Det enda jag vet är att hon heter Sasha.
"Är du Sasha?" Frågar jag svagt.
"Japp, jajemän. Du tror verkligen hon kommer tillbaka, eller hur?"
Jag nickar ynklig. Det är väl klart jag tror det. Hon är ju min bästavän! Hon skulle aldrig sluta hoppas om det var jag som var i hennes situation. Aldrig att jag sviker henne! Aldrig! Det har jag lovat mig själv ända sedan hon försvann. Allt är mitt fel... Mitt fel...
"Vet du vad som hände henne? För då skulle du aldrig prata med mig!" Jag börjar skaka och känner hur tårarna är nära. Jag har hållt allt detta inom mig, ända sedan hon.... försvann.
För att byta ämne, efetrsom jag tycket det blev lite awkward-moment säger jag:
" Vet du vart vi ska?" Sasha ser ut som ett frågetecken.
"Jo asså, efter aulan, jag hörde inte vart man skulle samlas, eller något." Hon lyser upp.
"Åhh, jaha. Man ska till klassrummen men eftersom du inte vet vart ditt är kan du gå till expeditionen."
"Oki" Sedan lämnar hon rummet, efter att jag fått en liten kram.
Expeditionen hittade jag lätt, eftersom den låg vid entrén. Entrén är som ett litet glasrum med en massa lådor, mappar och skrivare. På ett skrivbord vid en öppen lucka, sitter en tant med grått hår och glasögon. Hon ler snällt mot mig.
"Hej där! Vad kan jag göra för dig?" Hon ler väldigt vänligt och jag känner mig inte lika nervös längre för denna dag.
"Hej! Jo, jag har kommit bort mig och är ny här. jag undrar bara vart jag ska."
Hon ler mot mig och jag ser att det står 'Greta' på hennes bröstficka.
"Vad heter din klass?"
Jag berättar och hon vägleder mig till rum 319.
Utanför dörren till 319 står jag, med ett hårt bankade hjärta. Ska jag knacka på? Bara gå in och sätta mig? Åhh vad frustrerande. jag tittar mig runtomkring och hittar en klocka på vägen. Hjälp, hon är redan 10:35!
Jag tar mod till mig och knackar lätt på dörren, och öppnar. Det jag möter är en klass som stirrar på mig, samt läraren.
"Öhh, hej" Kläcker jag ur mig.
"Hej, jag förmodar att du är Rose-Marie Jackson?" Svarar hon strängt. Jag nickar.
"Bra, sätt dig där" Hon pekar på en plats längst fram "Och jag berättar för dig efter skolan, eftersom vi slutar om" Hon tittar på sin klocka " 25 minuter"
Åhh, toppen, jag får stanna kvar efter skolan! Tyst går jag till min plats. Det är en och en bord så jag behöver inte hälsa på någon eller något.
Ett sudd flyger förbi mitt synfält och jag anar att det är menat mot mig. Jag kastar huvudet bakåt och ser en tjej som ler mot mig. Hon har långt, brunt vågigt hår, räda läppar och en snygg outfit bestående av en snygg virkad klänning. Jag tror den var virkad iallafall. Till det har hon ett silvright armband och en snygg, blå ring. Hon kastar en liten vit boll till mig. Jag fångar den och vecklar upp den. Det är ett papper där det står skrivet med snygg handstil.
"Synd för dig att du kom för sent. Du kommer få en helvetes timma! bara så du vet!
Ta inte illa upp, men du, jag ljuger inte"
Jag ler stort mot henne och hör smattrande fotsteg åt mitt håll.
Shit. Men fröken går förbi mig och går tillbaka till katedern och hon säger att det är slut för dagen.
Jag stannar bara någon halvtimma, hon berättar allt om vad som sades och massa annat. ja, sånt man får reda på när man börjar ny skola!
Efter det gick jag hem, väl där hemma började jag öva inför en ny cover, jag övar hela dagen. För att det skulle låta bra. Och med ett belåtet leende går jag och lägger mig på kvällen. Efter min första dag i en ny skola.
Så, kanske inte så lång som jag ville, men jag har huvudvärk, så ja!
Så, kanske inte så lång som jag ville, men jag har huvudvärk, så ja!
xxEllen
Look After You- Chapter 2!
" Jake, sitt här!" Ropar en slemmig röst. Vi vänder oss om, och där sitter ett gäng som tuggar tuggummi för full mun. Shit vad dom slafsar! Hon som ropar har långt, blont hår. Hon är översminkad och alldeles för smal. Hennes bruna ögon blir smala springor när hon ser mig.
"Nej, skulle inte tro det" Jake tar ett steg därifrån och jag hänger med. Vi sätter oss en bit ner, och jag vänder mig om och där sitter hon och stirrar surt på mig.
"Vem är det?"
"Nicole, jag brukade dejta henne, men sen var hon otrogen och jag fattade att hon bara var en uppmärksamhets tjej!"
"Hej och välkomna till detta nya året på St.Marks!" Börjar rektorn och alla tystnar.
Medans rektorn babblar på om alla ändringar i skolan, nya elever osv, så sitter jag och Jake och snackar lite. Han är verkligen en schyst kille!
Vem är Liz, och vad har hänt henne?
"vart är dina vänner då?" Frågar jag honom. han ler busigt och rycker på axlarna.
"Någonstans här inne, vem bryr sig? Dom är ändå bara skithögar ändå!" Öhh, va? Ursäkta? Skithögar? Är det inte hans vänner som är sådär otroligt snygga? men det säger jag ju självklart inte. Jag bara rycker på axlarna och säger:
"Jaså, snodde dom flickvännen då eller?"
"Japp"
"Öhh, är du seriös? Jag skämta!" Var han seriös? Det var ju menat som ett skämt! Rackarns, var det Nicole?
"Jajemän! Du vet Nicole, hon där borta" han knycker på axlarna åt hennes håll "Hon var med mina två bästa vänner, Austin och Jake K. Och alla mina andra vänner ställde sig på deras sida. Så jag har skitigt i dom nästan hela sommarn. jag har hjälpt farsan att fixa bilen istället."
Wow, hur kan han bara säga det sådär? Till någon han känt i, typ 10 minuter?
"Varför berättar du det för mig? Jag skulle kunna springa bort till dom och säga allt du sagt."
Han ler busigt mot mig.
"Men det gör du inte. Jag litar på dig." Och med dom orden lämnade han salen och gick ut i korridroen.
Först nu märkte jag att alla hade rest sig upp och att rektorn talat klart. Skit också! vart skulle jag nudå?
Alla hade gått förutom Nicole och hennes gäng. jag gick sakta fram till dom.
"Hej, ursäkta. Vart ska man?"
"Åhh, du" Hon går fram till mig och trycker upp ett finger i ansiktet på mig. "jag gillar inte sånna som du, som förösker sno andras killar! Oschyst spel, om du fattar vad jag menar!" Hon börjar skratta och går iväg och vickar på rumpan något fruktansvärt.
"Höfterna kommer hoppa ur led på henne någon dag" Muttrar jag för mig själv.
"Vad sa du?" Hon vänder sg om och firar iväg ett elakt leende.
"Åhh, nej inget. Men kan du vara så snälla tat berätta för mig vart jag ska?!"
"Hahaha, varför skulle jag?" Hon vickar iväg med vickrumpan och lämnar rummet.
Om ändå Liz var här.... Jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Fan, inte börja gråta nu. Jag letar upp en toalett och ställer mig framför spegeln. Åhh nej, ögonen är helt glansiga!
Dörren klickar till och en tjej med lysande rött hår, glasögon och tandställning kommer in.
"Hej" Säger jag och ler. Hon nickar mot mig oc går in i ett bås.
Jag tar upp min Iphone och börjar skriva ett meddelande till Liz, fast jag vet att hon inte kommer svara.
"Hej Liz! Skolan suger! Fast en sak är positiv. Du vet han Jake, han som du alltid gick runt och kallade för godbit? Han satt med mig på bussen, sen när vi gick till aulan så pratade vi, och vi satt bredvid varandra i aulan också! Han är helt underbar! Jag ska spara honom åt dig, jag lovar.
Men det finns en sliskig tjej, Nicole. Hon har varit ihop med Jake, men sen var hon otrogen med båda hans kompisar. Så han gjorde slut! Vilket äckel hon är va?
Och hon stirrade läskigt på mig när jag satt bredvid honom i aulan! Sen efter det, skulle jag fråga vart vi skulle, efetrsom jag inte lyssade på rekorn! :) Och hon bara sägrade berätta! Vilket as.
Det är nu jag behöver dig! Så att du kan banka skiten ur henne! Fan, jag behöver dig hela tiden!
varför var du tvunen att lämna mig? varför just du?
Jag saknar dig <3"
xxRose
Jag trycker på skicka
"Du kände Liz va?" Jag rycker till av att den rödhåriga tjejen hänger över min axel och läser det jag skriver. Jag trycker mobilen mot bröstet.
"Sorry" Hon tar upp händerna som att visa att hon ger sig.
"Jag kände henne också. Min syssling."
Vem är Liz, och vad har hänt henne?
Fortsätt kommentera!
xxEllen
Look After You- Chapter 1!
"Gumman, om inte du går upp nu kommer jag upp och häller iskallt vatten på dig, med is! Och jatg tar Peter till hjälp innan han går!" Skirker min mamma varnande nerifrån köket.
Första kapitlet! :D
Jag vrider på mig i sängen och gnuggar mig i ögon. Hur mycket är klockan? Jag slänger en blick på klockan, och mitt hjärta stannar! Hon är 09:20, och vi börjar skolan 09:30! SKIT OCKSÅ!
Första dagen på en ny termin, och på en ny skola!
Jga kastar mig upp ur sängen fort som attans och sliter åt mig ett vitt linne, rosa kjol och ett skärp.
"Mamma, kan du fixa frukost?"
Efter att jag satt upp håret i en slarvig knut, dragit några lager mascara och solpuder, studsar jag nerför trappan. Och in i köket där mamma står och brer en macka.
"Spring med mackan till bussen, så kanske du hinner innan den åker, annars får du ta nästa om 10 min!"
Hon kastar mackan och jag fångar den snyggt, springer till hallen där jag sliter på mig jackan och skor, och kutar iväg till busshållsplatsen. Jag hinner precis med bussen.
Utmattad och varm sätter jag mig på bussen och tar upp min vita Iphone.
"kan jag sitta här?" Frågar en snäll röst. Jag tittar upp och möter ett par isblå ögon som tittar snällt på mig. Dom tillhör skolans snyggaste kille, Jake Dune.
"Öhh, åhh, visst" Säger jag dumt och bara stirrar. Han ler snett mot mig, och slår sig ner bredvid mig.
"Du ska börja på St.Marks skola va?" Han tittar på mig med dom där isblå ögonen.
"Japp, vilket år går du?" Svarar jag.
"Hur vet du att jag går där?" Åhh, nej, varför tänkte jag ju inte det! Han har ju aldrig träffat mig, och vet förmodligen inte ens vem jag är! Jag känner hur jag blir knallröd i ansiktet.
"Haha, jag skojar bara! Du är Rose-Marie Jackson, va? "
"Ja" Svarar jag pafft.
"Jag såg din cover på youtube, den med 'The A Team', så grymt bra!"
Han hade alltså sett min cover på youtube, som jag la upp igår.
"Öhh, tack!"
Bussen stannar och vi kliver av.
Vi går tillsammans till skolentrén.
"Alla ska till aulan, rektorn ska hålla et pissigt tal, om skolåret och blalalala!" Han börjar gå före och jag stapplar efter.
"Vänta, ska man sitta i årskurser?" Jga har hunnit fram till honom och han ler mot mig. Gud, vad han är snygg.
"nepp, så om du vill kan du sitta med mig."
YEES! KABOOOOM! WOOOW! YEES! Tänker jag inombords men svarar bara med ett enkelt "visst". Också går vi in i aulan. Det är nästan fullt.
" Jake, sitt här!" Ropar en slemmig röst. Vi vänder oss om, och där sitter ett gäng som tuggar tuggummi för full mun. Shit vad dom slafsar! Hon som ropar har långt, blont hår. Hon är översminkad och alldeles för smal. Hennes bruna ögon blir smala springor när hon ser mig.
"Nej, skulle inte tro det" Jake tar ett steg därifrån och jag hänger med. Vi sätter oss en bit ner, och jag vänder mig om och där sitter hon och stirrar surt på mig.
"Vem är det?"
"Nicole, jag brukade dejta henne, men sen var hon otrogen och jag fattade att hon bara var en uppmärksamhets tjej!"
"Hej och välkomna till detta nya året på St.Marks!" Börjar rektorn och alla tystnar.
Första kapitlet! :D
Kommentera & sprid!
Jag har hittat på skolan och det!
P.S om det år så att det inte är några stycken så är det damp!
xxEllen
Woops, det tog tid men nu börjar vi! :D
HEEJ!
"Look After You"
Nu vet ni lite om tjejen, och ja, bilden är tagen från weheartit.com! Kommer försöka göra en del collage, också! :D
Okej, det tog några dagar, typ! :D
haha, men här får ni lite fakta om denna nya lilla donna denna novell ska handla!
Novellen kommer heta "Look After You" !
Och ja, jag ska försöka blogga så mycket jag kan, nu när det är sommarlov! Om jag är hemma blir det nog en del, men om jag åker bort...
Och ja, jag ska försöka blogga så mycket jag kan, nu när det är sommarlov! Om jag är hemma blir det nog en del, men om jag åker bort...
Ja, ni fattar!
"Look After You"
Ja, det är tydligen denna novell ska heta, som handlar om mig!
Jag heter Rose-Marie, men kallas jättegärna för Rose! Jag är 18 år fyllda den 22 maj! Bor i utkanten av norra London, och älskar att dra runt på oxford street!
Min jättensälla lillebror heter Peter (läs: Riktig aplort!)
Min mamma heter Mariah, och min pappa heter James. Dom är ihop och lyckligt gifta, lalala!
Ja, det var min familj, Jackson. Och nej, jag är inte släkt med Michael Jackson!
Jag har långt, brunt, lockigt hår. Bruna ögon, lagom fyllig mun och en rak och fin form på näsan!
Jag ser ungefär ut såhär:
Nu vet ni lite om tjejen, och ja, bilden är tagen från weheartit.com! Kommer försöka göra en del collage, också! :D
xxEllen
Nya Ideer smids!
Hejsan! Om några dagar börjar vi om! Jag kommer skriva en ny novell, och avsluta den! :D
Är ni taggade? DET ÄR JAG! Har supermycket ideer!:DDDD
xoxo Ellen!
The one and only girl in the world- Chapter 16
- En fråga bara, varför var du så dryg mot Justin?
Jadu, varför var jag det egentligen? Förmodligen för att jag är chockad. Sen är det ju det hära med Selena...
- Jag vet inte, svarar jag och rycker på axlarna.
- Det känns som om han döljer något, tillägger jag.
"vad menar du?" Frågar Angelica lite nyfiket. Typiskt att folk alltid är redo för skvaller.
"Ähh, jag vet inte" suckar jag. " Jag vill inte prata om det"
Och det ville jag verkligen inte. Det är mitt och Justins problem och dessutom har han ju inte ens gjort något fel, men jag var ändå lite fundersam. Min magkänsla sa till mig att akta mig, och den brukar alltid ha rätt.
" Men gud vad dum jag är, kom in!" Jag gick in med tveksamma steg. När jag väl var inne kände jag en lukt av, någon krydda. Lukatde ungefär som timjan, sådär lite 'pizzaaktigt'.
" Du, vet du vad tidningen menade med vad som hänt med Justins andra flickvän?" Frågar jag lite försiktigt, jag hade en känsla av att jag inte ville höra svaret.
"Åhh du säger hans förnamn, äkta kärlek" Säger hon knäppt som om hon inte ens hört min fråga. Jag harklar mig lite svgt men ändå bestämmande. Hon lyser upp och tittar på mig med sorgsna ögon.
" Jag kommer skrämma dig" vad menar hon nu då? Gåshud reste sig på armarna.
" Vad menar du?" jag var väldigt skärrad och har lust att bara slå något. vad är det med mig?! Cher ger ifrån sig ett ljus som svar att jag ska hålla mig kvar på jorden. Varför berättar hon inte?
" Vill du ha något att äta, dricka, behöver du vila..." Hon rabblar upp massa olika saker som för att få mig på andra tankar. När hon nämner något om godis styrs mina tankar ått ett annat håll.
" Åhh, har ni godis?!" Frågar jag frestat. Det vattnats i munnen och jag känner ett sockerberoende.
"Ja, vill du ha?" Jag skulle precis svara men då slår det något utanför och jag tittar ut genom ett smutsigt fönster och ser Justin gå med snabba steg över grusplanen. Han springer upp till varendan och jag tappar andan av hans snygghet. Men var inte jag precis förbannad?
" Är det han? OMG det är han, jag öppnar!" ropar Angelica och slänger upp dörren precis när Jutsin höjer handen för att knacka. Han har ett förvånat ansiktsuttryck. Sedan flinar han.
"Det är verkligen du! Jag tror jag hyperventilerar! Åhh kan jag få en autograf, krama dig, ta ett fot eller något som gör att jag minns?" Angelica låter helt hysterisk. Justin skrattar mjukt och rycker på axlarna.
"Vad du än vill shawty" svarar han och blinkar med ögat mot mig. Jag kan inte låta bli att skratta och börjar skratta så att det värker i magen. Justin och Angelica tittar förvånat på mig.
" hahaha, nej... frostätt ni!" Skrattar jag och viker mig dubbel fast jag har Cher i famnen. Hon börjar också skratta lite. Alla tittar på henne med stora ögon.
" Hon skrattade!" säger jag och ler stort.
" Ja det gjorde hon, hej förresten gumman" Kommer Justin fram till mig och säger. han kramar mig hårt och jag känner lite av ilskan. jag kanske inbillar mig men det känns som om han spelar. Åhh, dumma magkänsla!
" Vill du åka hem?" frågar han sedan när han kramat mig. Jag nickar.
" Men autografen då?" lägger Angelica in.
" Just det" dom tar kort, hon får en autograf på sina skor sedan lämnar jag och Justin huset efter att jag sagt tack till Angelica. Lite underlig tjej måste jag säga, jag skrattar lite för mig själv och Justin ger mig ett frågande leende när jag spänner fast Cher.
" Inget" Muttar jag och hoppar in i framsätet. Justin gör detsamma, startar motron och vi lämnar huset och ut på vägen som jag antar leder till Atlanta.
"vad är det?" frågar Justin efter att jag suttit tyst länge.
" Inget"
" men du, jag ser att det är något och nu kräver jag att få veta"
"Du kräver inte något! Tror du inte jag skulle få reda på det?!" Skriker jag och Justin hoppar till.
" Få reda på vad?"
" Jag veta tt du playar mig!" För några dagar sedan tycket jag att han var underbar, men inte nu.
" Ursäkta?"
"Jag vet t.ex om det där med Selena! Att du och hon har något!" Jutsin suckar och tittar mig rakt i ögonen.
" Emeliy, älskade du, Selena är ett avslutat kapitel, nu är du allt för mig!"
Här har ni en ny, rätt lång, men fattar ni avslutat kapitel?:D
Här har ni en ny, rätt lång, men fattar ni avslutat kapitel?:D
Hur kommer Emeliy reagera?
Btw orkar jag inte fixa någon särskild bild
Puss & Kram Ellen
The one and only girl in the world- Chapter 15
- Vi flyttar från stan ikväll och jag har bytt nummer, skriker han när han springer längs grusvägen.
Jag skiter fullständigt i vad han gör, det viktigaste är att Cher är hos mig och mår bra. Men ett litet problem var hur jag skulle komma hem. Och när jag väl kommer hem hur ska jag förklara allt för mamma? Om Andreas kidnappning och om alla pengarna jag är skyldig Justin? Och på tal om Justin, fanns det något mellan oss, mer än som vänner? Och hur blir det när han ska på turné?
Jag går längs den öde vägen med Cher i famnen, hon gnäller lite ibland men annars är det lugnt.
Jag skiter fullständigt i vad han gör, det viktigaste är att Cher är hos mig och mår bra. Men ett litet problem var hur jag skulle komma hem. Och när jag väl kommer hem hur ska jag förklara allt för mamma? Om Andreas kidnappning och om alla pengarna jag är skyldig Justin? Och på tal om Justin, fanns det något mellan oss, mer än som vänner? Och hur blir det när han ska på turné?
Jag går längs den öde vägen med Cher i famnen, hon gnäller lite ibland men annars är det lugnt.
Jag har ingenstans att ta vägen, ingen bil, mobil eller något. Och dessutom kommer jag inte ihåg åt vilket håll bussplatsen låg... Smart, väldigt smart Emeliy!
Jag går länge men plötsligt ser jag att ett hus reser sig upp i horisonten. Jag börjar springa med Cher. Det är väldigt varm och jag blir blöt under armhålorna, men tur att jag har svart på mig.
När jag kommer närmare ser jag att det är en gård, med rött hus, och ladugård, hagar där kor går och betar. Väldigt fint, och jag som älskar djur!
När jag kommer fram slutar jag springa och går fram till ytterdörren och plingar på dörrklockan.
Dörren flyger upp och där står en tjej med svart hår, hårt sminkad runt ögona och till det har hon slitna jeans med grön tröja. Hon är ungefär 16.
- Ja? frågar hon irriterat.
- hej, ursäkta, skulle jag kunna få låna telefon? Frågar jag snällt.
- Men, vänta! DET ÄR JU DU! Skriker hon och börjar hoppa upp coh ner och jag fattar nada.
- Ähh?
- Biebers tjej! Jag såg dig i tidningen och på TV idag!
Har jag vart med på TV, när? Men vad tusan, jag har inte märkt att någon tagit foton på oss. och vi har ju inte kysst varandra offentligt!
- Ja, du gick ju med honom på en strand och sådär? säger hon frågande. jag bara står och stirrar, det här är jag inte redo för! Bli hatad av tjejer, massa paparazzis med mera. Men vad hade jag egentligen trott?
Åhh, jag är så dum!
- Eller asså ni kanske inte är ihop? Det trodde tidningen! Här se, säger hon och ger mig en tidning. Jag och Justin är på förstasidan! Jag bläddrar fram till sidan 48 och läser högt:
"Justin Bieber, 17, sågs nyligen på stranden med denna vackra tjej. Hmm, vad hände med Selena? Är dom ihop? Ja det verkar så, ser ni inte hur dom tittar på varandra? Vi får verkligen hoppas att det inte går som denna tjej som det gjorde för en av Biebers tidigare flickvänner!"
Det var bara en kort artikel, och jag läste inte hela, men det kändes tungt på något sätt. Och varför just förstasidan? Selena? jag visste ju att Justin hade något med Selena, me jag hade inte tänkt på det sedan han steg in i mitt liv. Innan gick jag och drömde om att vara hans flickvän, och nu när jag var det, var jag rädd. Det var som om något eller någon kramade om mitt hjärta.
Jag blev speciellt rädd när jag läste om Justins tidigare flickvän.
- Får jag förresten fråga vad du heter? frågar hon. jag vaknar upp ur mina drömmar.
- Ehyh va? Åhh Emeliy, du?
- Angelica, men du kan kalla mig Ange!
- Men du Ange, Angelica, det där med telefonen?
- Oj, jsut det, vänta här!
Hon försvann fort in i huset och kom tillbaka med en trådlös telefon. Jag slog Justins nummer och håller tummarna på att han ska svara.
- YES?
- Hej Justin, kom och hämta mig nu! säger jag lite halv drygt.
- Va, babe, vad är det och var är du?! Jag blev skitorolig.
"Adressen" mimar jag till Angelica. Hon rabblar upp den och jag säger samma till Justin.
- Jag kommer! säger han sedan lägger vi på.
- Var det Justin? frågar Angelica nyfiket.
- Jepp, svarar jag samtidigt som jag tar bort numret från telefonen, för säkerhetens skull.
- En fråga bara, varför var du så dryg mot Justin?
Jadu, varför var jag det egentligen? Förmodligen för att jag är chockad. Sen är det ju det hära med Selena...
- Jag vet inte, svarar jag och rycker på axlarna.
- Det känns som om han döljer något, tillägger jag.
Damn, förlåt för att det tagit tid, men här är den! ;D Den är kort iknow, men alla mina blir korta...
Damn, förlåt för att det tagit tid, men här är den! ;D Den är kort iknow, men alla mina blir korta...
Btw det som kommer vara med justins flickvän kommer inte att vara sant!
Dessutom tänket jag börja använda dessa "" tecken för meningar. Typ som. " Hej jag heter Ellen" Dålig jämförelse... Sen domma '' för citat typ ;))'
Puss & Kram Ellen
The one and only girl in the world- Chapter 14
Justin är en mycket bättre kyssare. Och jag borde väl inte kyssa någon när jag och Andreas precis gjort slut? Men det skiter jag faktiskt i
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
När jag och Justin har pratat i flera timmar känner vi båda att vi börjar bli hungriga och vi går till närmaste pizzeria. Trots att det är ganska mörkt ute och inte så mycket folk i området tar han på sig luvan ovanför kepsen och sen hans svarta solglasögon. Uppmärksamhet från paparazzi och liknande var det sista han ville ha just nu. Inne på pizzan bar det alldeles tyst, det enda som hördes när vi kom in var en guldklocka som plingade när man öppnade dörren. En kort kraftigt man står bakom disken och väntar på vår beställning. Medan vi väntar på pizzorna slår vi oss ner längst bort i resturangen vid ett litet bord för 2. I högtalarna hördes svag musik och värmeljusen på borden höjde mysfaktorn lite extra. Under någon minut sitter vi bra där och kollar på varandra. Jag är så glad att jag har lärt känna Justin, han är underbar!
- Göm dig, säger jag snabbt till Justin och vänder sen ryggen mot fönstret.
- Vad är det?! Justin låter rädd.
- Det var han, Andreas!
Han tar tag i min hand och kysser den ömtåligt. Han kollar på mig med hans bruna ögon och ler.
- Jag är här Emeliy, det är ingen fara. Han ska inte få skada varken dig eller Cher.
Hans röst får mig lugn och jag känner mig verkligen trygg med honom!
* Telefonen ringer *
Jag tar upp min telefon ur fickan och ser att det är Andreas som ringer. Med hjälp av tecken språk visar jag Justin vem det är som ringer samtidigt som jag svara:
- Ah, hallå?
Den mörka rösten jag hör i luren låter andfådd, men mycket välbekant.
- Jag skulle bara ringa och påminna dig om mina pengar baby, vi ses på samma plats som vi sågs sist. Andreas röst ger mig kalla kårar och jag känner hur det kokar inom mig!
- Kalla mig inte baby! Jag snudd på skriker i örat på honom och pizzabagarna kollar förvånat upp på mig.
- Jag vill ha pengarna i morgon vid 12 och du måste lova att kommer själv!
* piiip piip piip *
Det tutar upptaget och han har lagt på.
Jag sitter som förstelnad med mobilen kvar mot örat och bara kollar ut i tomma intet.
- Det ordnar sig gumman, jag sätter in pengarna på ditt konto så fort vi kommer hem.
- Tack Justin, jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig tillräckligt!
- En Hawaii och en kebabpizza utan svamp?
Pizzabagarens röst var mörk och lite hes. Han såg ut som Super Mario fast utan keps ungefär!
Vi tar emot pizzorna och hugger sedan in båda två! Vi stressar inte alls och sitter på pizzan länge. Tillslut ber de oss att gå ut. Vi tackar för oss och går sedan ut på den mörka gatan. Justin lägger armen om mig och har den kvar där tills vi når ända fram till min ytterdörr.
- Och du får lova att inte säga något till min mamma, hon vet inget om Andreas och mutan!
Jag får ett leende till svar och jag visste att Justin förstod allvaret.
När vi kommer upp på mitt rum är vi båda väldigt trötta så jag börjar ta fram en madrass jag ska sova på.(Justin får sova i min säng)
När jag är mitt uppe i bäddningen kommer det plötsligt någon och slänger sig över mig. Justin hamnar på mig och jag känner hans goa ‘parfym. Jag sträcker lite på huvudet och kysser honom.
- Ska jag få sova själv i din stora säng? Kan jag inte få lite sällskap?
- Jag tänkte.. mer hann jag inte säga innan han föll i meningen åt mig.
- … att du la en madrass på golvet ifall någon utav oss skulle ramla ner?
Vi båda skrattar lite försiktig. Jag borstar tänderna snabbare än honom så jag hinner sätta på mig min pyjamas och lägga mig under täcket innan Justin kommer in i rummet, i bara kallingar.
Han ser ju inte dålig ut direkt!
Han kryper ner under täcket bredvid mig och vi somnar båda ganska snabbt.
Jag har planerat att ha gett mig av mot Andreas innan Justin vaknar. Är han vaken kommer han bara trotsa på att följa med och ska jag vara ärlig blir det bara krångligt. Även fast jag gärna skulle velat ha honom med mig.
Bussen åker förbi husområden, bondgårdar och stora villor ute på landet. Nu vet jag inte riktigt vart jag är. Bussen stannar och chauffören säger åt mig att detta är sista stoppet. Den friska lite kyliga luften biter tag i mina kinder. Sedan börjar jag sakta gå åt det håll jag fick för mig att huset låg. 20 minuters vandring senare skymtar jag den lilla röda stugan bakom en träddunge. Mins steg blir snabbare och snabbare. Jag kan inte hindra tårarna från att komma. Jag var bara några meter ifrån mitt barn! Åh vad det skulle bli härligt att omfamna henne igen.
När jag kommer in på uppfarten möter Andreas mig med Cher i famnen. Som tur är verkar hon oskadd och hon ler stort är hon får se mig.
- Ge hit henne nu, skriker jag så det eker över hela gården.
- Jag ska kolla så jag har fått pengarna först.
- De har kommit in, jag satte in de igår kväll! Jag snäser åt honom som jag aldrig tidigare har gjort åt någon.
Han kollar sitt konto och ler nöjt, räcker över mig Cher och springer sedan snabbt därifrån.
- Vi flyttar från stan ikväll och jag har bytt nummer, skriker han när han springer längs grusvägen.
Jag skiter fullständigt i vad han gör, det viktigaste är att Cher är hos mig och mår bra. Men ett litet problem var hur jag skulle komma hem. Och när jag väl kommer hem hur ska jag förklara allt för mamma? Om Andreas kidnappning och om alla pengarna jag är skyldig Justin? Och på tal om Justin, fanns det något mellan oss, mer än som vänner? Och hur blir det när han ska på turné?
detta är skoivet av nikki, och jag(ellen) tycker det är grymt:))
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
När jag och Justin har pratat i flera timmar känner vi båda att vi börjar bli hungriga och vi går till närmaste pizzeria. Trots att det är ganska mörkt ute och inte så mycket folk i området tar han på sig luvan ovanför kepsen och sen hans svarta solglasögon. Uppmärksamhet från paparazzi och liknande var det sista han ville ha just nu. Inne på pizzan bar det alldeles tyst, det enda som hördes när vi kom in var en guldklocka som plingade när man öppnade dörren. En kort kraftigt man står bakom disken och väntar på vår beställning. Medan vi väntar på pizzorna slår vi oss ner längst bort i resturangen vid ett litet bord för 2. I högtalarna hördes svag musik och värmeljusen på borden höjde mysfaktorn lite extra. Under någon minut sitter vi bra där och kollar på varandra. Jag är så glad att jag har lärt känna Justin, han är underbar!
- Göm dig, säger jag snabbt till Justin och vänder sen ryggen mot fönstret.
- Vad är det?! Justin låter rädd.
- Det var han, Andreas!
Han tar tag i min hand och kysser den ömtåligt. Han kollar på mig med hans bruna ögon och ler.
- Jag är här Emeliy, det är ingen fara. Han ska inte få skada varken dig eller Cher.
Hans röst får mig lugn och jag känner mig verkligen trygg med honom!
* Telefonen ringer *
Jag tar upp min telefon ur fickan och ser att det är Andreas som ringer. Med hjälp av tecken språk visar jag Justin vem det är som ringer samtidigt som jag svara:
- Ah, hallå?
Den mörka rösten jag hör i luren låter andfådd, men mycket välbekant.
- Jag skulle bara ringa och påminna dig om mina pengar baby, vi ses på samma plats som vi sågs sist. Andreas röst ger mig kalla kårar och jag känner hur det kokar inom mig!
- Kalla mig inte baby! Jag snudd på skriker i örat på honom och pizzabagarna kollar förvånat upp på mig.
- Jag vill ha pengarna i morgon vid 12 och du måste lova att kommer själv!
* piiip piip piip *
Det tutar upptaget och han har lagt på.
Jag sitter som förstelnad med mobilen kvar mot örat och bara kollar ut i tomma intet.
- Det ordnar sig gumman, jag sätter in pengarna på ditt konto så fort vi kommer hem.
- Tack Justin, jag vet inte hur jag ska kunna tacka dig tillräckligt!
- En Hawaii och en kebabpizza utan svamp?
Pizzabagarens röst var mörk och lite hes. Han såg ut som Super Mario fast utan keps ungefär!
Vi tar emot pizzorna och hugger sedan in båda två! Vi stressar inte alls och sitter på pizzan länge. Tillslut ber de oss att gå ut. Vi tackar för oss och går sedan ut på den mörka gatan. Justin lägger armen om mig och har den kvar där tills vi når ända fram till min ytterdörr.
- Och du får lova att inte säga något till min mamma, hon vet inget om Andreas och mutan!
Jag får ett leende till svar och jag visste att Justin förstod allvaret.
När vi kommer upp på mitt rum är vi båda väldigt trötta så jag börjar ta fram en madrass jag ska sova på.(Justin får sova i min säng)
När jag är mitt uppe i bäddningen kommer det plötsligt någon och slänger sig över mig. Justin hamnar på mig och jag känner hans goa ‘parfym. Jag sträcker lite på huvudet och kysser honom.
- Ska jag få sova själv i din stora säng? Kan jag inte få lite sällskap?
- Jag tänkte.. mer hann jag inte säga innan han föll i meningen åt mig.
- … att du la en madrass på golvet ifall någon utav oss skulle ramla ner?
Vi båda skrattar lite försiktig. Jag borstar tänderna snabbare än honom så jag hinner sätta på mig min pyjamas och lägga mig under täcket innan Justin kommer in i rummet, i bara kallingar.
Han ser ju inte dålig ut direkt!
Han kryper ner under täcket bredvid mig och vi somnar båda ganska snabbt.
Jag har planerat att ha gett mig av mot Andreas innan Justin vaknar. Är han vaken kommer han bara trotsa på att följa med och ska jag vara ärlig blir det bara krångligt. Även fast jag gärna skulle velat ha honom med mig.
Bussen åker förbi husområden, bondgårdar och stora villor ute på landet. Nu vet jag inte riktigt vart jag är. Bussen stannar och chauffören säger åt mig att detta är sista stoppet. Den friska lite kyliga luften biter tag i mina kinder. Sedan börjar jag sakta gå åt det håll jag fick för mig att huset låg. 20 minuters vandring senare skymtar jag den lilla röda stugan bakom en träddunge. Mins steg blir snabbare och snabbare. Jag kan inte hindra tårarna från att komma. Jag var bara några meter ifrån mitt barn! Åh vad det skulle bli härligt att omfamna henne igen.
När jag kommer in på uppfarten möter Andreas mig med Cher i famnen. Som tur är verkar hon oskadd och hon ler stort är hon får se mig.
- Ge hit henne nu, skriker jag så det eker över hela gården.
- Jag ska kolla så jag har fått pengarna först.
- De har kommit in, jag satte in de igår kväll! Jag snäser åt honom som jag aldrig tidigare har gjort åt någon.
Han kollar sitt konto och ler nöjt, räcker över mig Cher och springer sedan snabbt därifrån.
- Vi flyttar från stan ikväll och jag har bytt nummer, skriker han när han springer längs grusvägen.
Jag skiter fullständigt i vad han gör, det viktigaste är att Cher är hos mig och mår bra. Men ett litet problem var hur jag skulle komma hem. Och när jag väl kommer hem hur ska jag förklara allt för mamma? Om Andreas kidnappning och om alla pengarna jag är skyldig Justin? Och på tal om Justin, fanns det något mellan oss, mer än som vänner? Och hur blir det när han ska på turné?
detta är skoivet av nikki, och jag(ellen) tycker det är grymt:))
5 kommentarer för nästa! :)) <3
NYTT!
Först svar på kommentar:
Nikki
Min kompis har startat en blogg och behöver hjälp att få folk åh hitta/besöka den! Du har inte lust att bara gå med på ett länkbyte? :)IP: 95.206.13.235
Svar: Jo sure, skriv bara bloggens namn här nedanför så :D
Och ja, jag ska börja skriva på nytt, hon som skrev kommentaren däruppe ska skriva med mig, tagga! :)))
Imorn skrover hon, kul eller vad? :DDD
Ajaja
Puss & Kram Ellen <3
Sick
Okej, jag ör tp sjuk idag, tänkte skrivit men orkar verkligen intee!
Jag är ledsen....
mne om jag är frisk kanske jag skriver imorn, och jag kanske lägger ner bloggen;(
ja är med
http://justindrewbieber.blogg.se/2012/january/tavling-vinn-din-egna-skins-fran-weskins.html#comment
för att vara med i tävlingen och ha större vinstchans ska man länka det på sin blogg, men var med ändå + att bloggen är bäst! :D
Jga är med i den tävlingen, tkr jag ni också ska vara! tävlingen är på:
och sidan man vinner skalet på är:
för att vara med i tävlingen och ha större vinstchans ska man länka det på sin blogg, men var med ändå + att bloggen är bäst! :D
Jag orkar inte, hinner inte...
Jag orkar inte skriva ibland och hinnner inte heller...
Så därför tänkte jag ha en gästbloggare! :D
Du måste svara på:
Hur gammal är du?
Varför ska just du får gästblogga?
Och, har du haft blogg förut?
Skicka svaren till: [email protected]
Jag kommer inför varje kapitel du ska skriva, skriva ett utkast om saker som ska vara med typ.
Intresserad? Ge det en chans! :D
Puss & Kram Ellen :D
Så därför tänkte jag ha en gästbloggare! :D
Du måste svara på:
Hur gammal är du?
Varför ska just du får gästblogga?
Och, har du haft blogg förut?
Skicka svaren till: [email protected]
Jag kommer inför varje kapitel du ska skriva, skriva ett utkast om saker som ska vara med typ.
Intresserad? Ge det en chans! :D
Puss & Kram Ellen :D
The one and only girl in the world- Chapter 13
- Mne vi kommer hitta henne, ska du se! säger hon och går iväg.
Ja, det vet jag...
Ja, det vet jag...
När klockan är drygt elva på kvällen ringer jag Justin. Vi bestämmer att han ska komma hit. han ska sova över, det känns tryggare så.
- Hej Emeliy! Hur är det? frågar justin ororligt när jag öppnar dörren. Jag rycker på axlarna och kramar han. jag är nära gråten och får en klump i halsen. Jag lyckas "trycka" ner klumpen och ler.
Justin hälsar på mamma sedan går vi yupp till mig.
- Okej Emeliy, vad tusan ska du med 20 000 dollar?( det är drygt 42 000 svenska kronor)
Han ser på mig med en frågande men sträng blick. Jag tittar bort och biter mig i läppen.
- Snälla, du kan ebrätta allt för mig!
Ska jag berätta, han säger väll inget? Men Andreas sa... Men jag behöver någon att prata antar jag. Jag berättar allt ocg han lyssnar snällt och kramar mig sedan.
- Jag ska nog se till att du får 20 000 dollar, och du är inte skyldig mig något, viskar han snällt.
- Men... börjar jag men han bara schjyssar(?).
Justin är så snäll. Nog den snällaste personen i världen. Det börjar pirra i magen när jag tänker på honom. Han är snygg också...
Nej, säg inte att jag håller på att bli kär i Justin. För att tänka på annat frågar jag:
- justin, varför gör du inga konserter?
- Jo, jag är ledig några veckor nu, sen drar turnen igång.
- Okej, säger jag lite besviket. Det är ju klart att han kommer åka igen, vad tänkte jag på? Det hugger till i magen och jag är nära gråten igen. Jag menar jag har alrdig träffat någon som han, som jag sa ovanför. Jag fäller en tår och känner mig hur töntig som helst. Han torkar bort den.
- Gumman, vad är det? Han låter orolig och jag ler.
- Jo asså... du kommer lämna mig sen, jag har bara kännt dig ett tag. Men du betyder så himla mycket.
Jag började bara babbla på och han bara log.
- Du, jag vill inte lämna dig, men det är veckor dit. Tänk inte på det nu!
Sedan böjer han sig fram och... kysser mig! Jag kysser tillbaka och det känns helt underbart! Han har världens lenaste läppar och dom smakar... hmm, typ jordgubb eller något annat sött. Vi avslutar kysseno ch Jutsin ser blyg ut.
- f...förlåt, stammar han.
- Det gör inget, jag gillade det! Svarar jag.
- jg med! Han viskar det sen kysser jag honom. Jag vet att det inte är sällt, men jag kan inte låta bli! jag jämför Justin med Andreas och kommer fram till att Justin är en mycket bättre kyssare. Och jag borde väl inte kyssa någon när jag och Andreas precis gjort slut? Men det skiter jag faktiskt i!
DÅLIG och mittimellan inlägg, men aja här har ni ett til :D
DÅLIG och mittimellan inlägg, men aja här har ni ett til :D
Jag vill ha kommentarer!
Puss & Kram Ellen :)
The one and only girl in the world- Chapter 12
Två timmar sitter jag och tjurar med värk i rumpan. jag har inte sett Cher, han har lämnat mig i detta stinkande rum, snällt! och hur ska jag få 20 000 dollar till imorgon? Mamma och pappa kan inte fixa det så fort, men kanske kan...
Nej, jag kan inte liksom be om 20 000 dollar, vad skulle man vara för person då?
Kort, kort och återigen kort iknow. Sorry att det tog så lång tid :( Inget collage... Inga ideer....
Nej, jag kan inte liksom be om 20 000 dollar, vad skulle man vara för person då?
- Du, har du tänkt på att hon kanske behöver ammas! säger jag till Andreas när han kommer ner.
- Det har jag redan fixat, svarar han.
- Har du ett sätt att fixa pengar? frågar han sedan.
Han är min enda chans tänker jag och har bara lust att gå genom golvet. Om jag inte lyckas rymma. Det är något jag har suttit och funderat på ett tag också. Jag reser mig upp och rusar mott dörren. Andreas kastar sig mot mig, griper tag i mig och viskar i mitt öra.
- Försök du bara, baby.
Hans äckliga röst gör mig illamående.
- Okej, jag har nog ett sätt att få fram pengarna, en fårga bara jag undrar vad du ska ha dom till? Säger jag frågande och surt.
- Bra, jag ska ha dom till mg och Misha, vi ska ut och resa, svarar han och ler för sig själv.
- Ge mig en telefon så ringer jag efter pengarna.
Han ger mig en telefon och jag slår numret som jag har inpräntat i hjärnan.
- Hallå, Emeliy vad är det? Frågar Justin oroligt.
Justin's Perspektiv
Jag sitter i bilen påväg till studion när Emeliy ringer. Jag svarar.
- Justin, jag behöver hjälp med en sak, jag hatar mig själv för att jag frågar detta! Vi har inte kännt varandra så länge, men du är nog den enda som kan hjälpa mig. jag lovar att betala tillbaka!
Hon låter helt hysterisk, själv förstår jag ingenting.
- Va, vad är det du behöver? Jag hjälper till med vad som helst!
- Jo, det är så att jag behöver 20 000 dollar... Hon nästan viskar det sista.
Vad, vad behöver hon 20 000 dollar till?
- Va, till vad?
jag hör mumlande röster i bakgrunden och sedan andas hon in och säger:
- Jag kan inte säga det, men det hjälper Cher.
- Okej, om det hjäpler henne så, men när ska du ha dom?
Hon berättar allt jag behöver veta och jag lovar att ge henne dom imorgon, utanför hennes hus.
Emeliy's Perspektiv
- kan jag gå nu? frågar jag Andreas irriterat.
- Ja, men du du håller käften om det här! Du kommer dessutom inte får Cher förens jag får pengarna!
Jag känner hur mina axlar sjunker ihop.
- Andreas, snälla! Det är mitt barn, jag verkligen... snälla!
Jag börjar gråta och han bara muttrar.
- Du ska få henne så fort jag får pengarna. Men gå nu!
Jga får gå hela vägen hem, det tar dryga 40 minuter. jag har gråtit hela vägen och folka har stirrat efter mig.
- Hallå, gumman, är det du? Frågar mamma när jag kommer hem.
- Mmm! svarar jag och går upp på mitt rum, hon kommer efter.
- Du, vi har inget nytt om Cher, jag är ledsen, säger hon och jag sätter mig i sängen, hon kommer efter.
- Nej, inte jag heller, ljuger jag.
- Mne vi kommer hitta henne, ska du se! säger hon och går iväg.
Kort, kort och återigen kort iknow. Sorry att det tog så lång tid :( Inget collage... Inga ideer....
Btw: Edvin är bäst, lalalalala! och kommentera! :DD
Puss & Kram Ellen :) <3
